Personlig assistans är en av insatserna i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, oftast förkortat LSS. Personlig assistans kan beviljas av kommunen eller Försäkringskassan, upp till 20 timmar per vecka respektive över 20 timmar per vecka och både vuxna och barn kan beviljas.

Kravet för att beviljas personlig assistans är att brukaren som den assistansberättigade brukar kallas, ingår i en av de tre personkretsarna inom LSS. Brukaren behöver också ha en funktionsnedsättning som innebär stora svårigheter i det dagliga livet och behöver hjälp för att kunna klara de grundläggande behoven som till exempel hjälp kring personlig hygien, kommunikation och hjälp vid måltider.

Oavsett om brukaren är en vuxen person eller ett barn, är målet med insatsen i LSS att denne ska kunna leva så likt en annan person utan funktionsnedsättning som möjligt. Däremot så ser livssituationen olika ut, dels för vuxna och barn, och dels för individer inom dessa kategorier, och det är meningen att de behov man har är individuellt utformade. Det är därför viktigt att den personliga assistansen utformas på ett sådant sätt att brukaren får möjlighet till detta, oavsett om det handlar om ett barn eller en vuxen människa.

LSS-utredningen 2016-2018

Nyligen lämnade regeringens särskilda utredare över den statliga LSS-utredningen som pågått mellan 2016 och 2018, till övergångsregeringen. Utredningen syftade till att utreda assistansersättningen samt delar av lagen (LSS), och i uppdraget som ålagts utredaren ska inte statens kostnader för den personliga assistansen öka och insatserna inom LSS ska bli mer ändamålsenliga.

Förslagen antas minska statens kostnader med cirka 600 miljoner kronor årligen, samtidigt som kommunernas kostnader kommer att öka med cirka 300-400 miljoner kronor per år. Förslagen kommer också antas ge fler personer assistansersättning än idag. Tanken är vidare att förslagen, där du kan läsa mer om vissa förslag nedan, ska träda i kraft i Sverige 1:a januari 2022.

I utredningen framkom flera nya förslag:

  • Tre nya insatser i LSS ska införas: personlig service och boendestöd, personligt stöd till barn samt förebyggande pedagogiskt stöd.
  • Staten ska få hela ansvaret över den personliga assistansen.
  • Assistansersättning ska man endast kunna ansöka om hos Försäkringskassan.
  • Lägre schablonersättning för de brukare som har sina anhöriga som anställda som personliga assistenter.
  • Högre belopp för insatser som sker på obekväm arbetstid.
  • För barn under 16 år kommer den personliga assistansen tas bort och ersättas av insats vid namn personligt stöd till barn. Denna insats kommer också att ske via kommunen.
  • För personer över 16 år som har en psykisk funktionsnedsättning och därmed beviljats personlig assistans, ska detta ersättas med insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.
  • Fler schablonbelopp till privata utförare.
  • 15 timmar per vecka per brukare ska beviljas som då ska avse personliga behov.

Denna utredning har varit omtvistad och kritiserad av flera olika brukar- och intresseorganisationer, bland annat för risken för att de personer som är i behov av insatsen personlig assistans ska bli utan samt utifrån besparingskraven vilka de uppfattar kommer att finnas. Hur detta kommer att se ut och implementeras kommer framtiden att få utvisa.